I mitt första inlägg här så delade jag med mig av mitt Facebook-inlägg från min födelsedag, då jag valde att för första gången att riva murarna och blotta en lite svagare version utav mig själv. Eller ja ganska mycket svagare version kanske eftersom jag tidigare har varit ganska mån om att oftast bara dela med mig av mitt liv när jag mått lite bättre.

Jag tror inte att jag är ensam i att ha förmågan att försvinna från sociala medier och sluta svara på meddelanden när jag inte mår så bra, vilket är otroligt tråkigt med tanke på att det är då vi egentligen behöver våra vänner & nära som mest. Med denna förmågan i ryggsäcken så beundrar jag er som i ert dagliga flöde faktiskt vågar vara öppna och berätta om hur ni egentligen mår, för det kan vara otroligt svårt att blotta sina känslor för omvärlden och oron över hur andra nu ska se på en, iallafall för mig.
cred till er och fortsätt att berätta, förhoppningsvis så kan det inspirera en person som i sin tur kan hjälpa en annan person att våga prata om sin psykiska ohälsa, som i sin tur inspirerar någon annan, osv. För helt ärligt vet jag inte om jag hade vågat berätta om min psykiska ohälsa om jag inte hade sett någon annan innan mig göra det (troligtvis inte), så någon/några har ju hjälpt mig på vägen och verkligen tack till er som hjälpt mig att slippa ångesten för vad alla andra ska tycka.

Efter mitt Facebook-inlägg blev jag helt överväldigad av responsen till mitt inlägg. Jag har fått så fina kommentarer och privata meddelanden, med folk som känner igen sig i det jag skriver, andra som skickat så mycket stöd & kärlek eller sina fina ord om hur modigt det är att våga berätta om sin sjukdom. Att vissa kunde relatera till mitt inlägg hade jag anat, men med de flesta hade jag aldrig kunnat ana att de upplevt samma känslor som jag. Är så otroligt tacksam för alla som tog sig tiden att läsa inlägget, men framför allt tacksam för dom som sen valde att spendera sin tid  på att skriva en kommentar eller ett meddelande till mig! Ni var alla med och bidrog till en de bästa födelsedagar jag haft, trots att jag just nu är sjuk i stress och depression. Så tusen tusen tack ♡

Dagens mående: Jag kanske inte är frisk från min sjukdom, men jag är iallafall fri från ångesten över vad alla andra ska tycka om mig & min sjukdom = bästa presenten man kan ge sig själv. Ska försöka testa på det lite oftare från och med nu.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *